Låt oss rent hypotetiskt säga att det finns en drog, en drog som om den vore laglig i Sverige skulle resultera i mellan 5000 och 7000 dödsfall per år. En drog som kan orsaka psykoser och är inblandad i ca 20 % av fallen då akutsjukvården krävs och finns med som en starkt bidragande faktor till 40 % av dem som är i behov av psykiatrisk vård. En drog som inte helt ovanligt orsakar hjärnskador hos dem som brukat den under flera år, ger magsår, kan orsaka skador i nervsystemet och känselbortfall, förlamningar. Att antalet vårdplatser inom sjukvården och socialtjänsten för att behandla och hjälpa dem, dem där deras bruk av drogen övergått till ett missbruk, skulle uppgå till över 10 000 stycken. En drog som både är psykiskt och fysiskt beroendeframkallande.

I samma scenario som ovan skulle en annan drog som inte dödar, inte orsakar långsiktig psykisk sjukdom men kan orsaka kortare psykoser. Drogen orsakar inte heller hjärnskador men är ändå totalt förbjuden. En drog som kan motverka illamående och smärta orsakat av mediciner som används vid behandling av AIDS eller cellgifter vid behandling av cancer. En drog som kan hjälpa människor drabbade av grön starr genom att minska trycket i ögat. En drog som även används med framgång vid behandling av MS-patienter. Alltså en drog som snarare borde erkännas sina medicinala egenskaper och användas inom sjukvården. Drogen kan vara psykiskt beroendeframkallande.

Låter inte ovanstående scenario lite väl otroligt?

Vårt tankeexperiment ovan är hämtat ur verkligheten. Den första drogen är alkohol, en drog som är fullt laglig i Sverige. Den andra är Cannabis, en drog som våra myndigheter helt ogrundat enligt den internationella forskarskaran klassar i samma liga som heroin och andra tyngre droger.